Drönarbilder med de gamla gårdarna finns på klickkartan nedan efter bilderna 5, 8d, 14c, 16h, 17i (2st), 20b, 22a, 23d, 47. Obs! Klickbarheten är tillfälligt ur funktion, men alla drönarbilder nås genom scrollning
1 a/ Busstrafiken vid Hestra sprutbod.
Livlig busstrafik i Hestra omkring 1933. Vägen tvärs över bilden kom från Bredared och fortsatte ned mot staden i nuvarande Kvibergsgatan. Busstrafikens ändhållplats och brandkårens sprutbod var belägna där gång- och cykelbron idag korsar Alingsåsvägen. Den närmaste bussen är en International årsmodell 1929. Den ägdes av Lillhages Åkeri och kördes i stadstrafik Hestra-Stora Torget-Brotorp.
De övriga bussarna tillhörde Larssons ( Weisners) Åkeri i Hestra och kördes i linjetrafik Borås-Bredared-Vralen. Den vänstra, något skymda bussen är en A-Ford från 1927 och den högra är en Chevrolet av årsmodell 1932.
Larsson bedrev även lanthandel i byggnaden invid landsvägen. Chevroletbussen har i vänstertrafiken förmodligen stannat till mitt för affären för att lasta varor som beställts av kunder i Bredareds socken.
Larssons Åkeri hade sin verkstad och sina garage inrymda i en ladugård en bit upp i backen till vänster . Ägaren Theodor Larssons villa fanns på Kvibergsgatan 42.
1 b/ Bussvändplatsen vid Hestra sprutbod.
Hestrabussen 1929 vid sprutboden med chaufförerna Folke Urdmark och David Lindvert . I bakgrunden Adehill .
1 c/ Bussvändplatsen vid Hestra sprutbod.
En 40- talsbild vid 4:ans ändhållplats invid Hestra sprutbod. Trafiken ombesörjdes nu av Stadsbussar i Borås AB, föraren är Nils Persson och passagerarna tyvärr okända.
A.W. Alfredsson startade 1930 busstrafik mellan Borås-Alingsås. Linjen gick över Sjömarken-Backabo-Sandhult. Men från oktober 1940 då den nya AK-byggda vägen över Götsereds fjäll stod färdig kördes Alingsåslinjen över Hestra-Ebbared-Sandhult.
På grund av strikta koncessionsregler kunde inte Hestraborna utnyttja den nya möjligheten för färd till och från stan. Däremot gickdet bra att stiga på och av bussarna i Hestra för färd till och från Ebbared och alla övriga hållplatser där bortom till Alingsås.
Alfredssons, för den tiden jättestora treaxliga Tidaholmsbussar imponerade med plats för 65 passagerare, varav 47 sittande. Bussarna var kupéindelade genom en tvärvägg i trä med fönster på båda sidorna om mittgången. Föraren satt i en så kallad halvhytt. På utsidan fanns postverkets gula brevlåda som en service för de boende utefter vägen. Under kriget var bussarna utrustade med gengasaggregat.
På 50-60-talen användes dessa bussar i Alingsåstrafiken (Foto Anders Mennerholm)
Från 50-talet bedrev Alfredsson en omfattande turisttrafik med flotta bussar. Mellan Europaresorna användes de ibland till passagerarnas glädje i den ordinarie linjetrafiken.(Foto Anders Mennerholm)
1 e/ Hestra sprutbod.
Vid eldsvåda i byn öppnades den centralt belägna sprutboden vid bussvändplatsen. Man blåste i brandtrumpet för att kalla på folk,…
…för att ta ut brandsprutan och annan behövlig utrustning för att kunna börja bekämpa elden innan förstärkning från Borås brandkår anlände. Sprutan kunde spännas för med häst för snabbare utryckning. Traktens bönder och drängar övade då och då med sprutan. Det fanns plats för 4-8 personer att kunna pumpa på så att det blev ett effektivt vattentryck i slangarna.
Längre ned på Kvibergsgatan fanns ett larmskåp till brandkåren.
( Bild 2-5 från Borås brandkårsmuseum)
1f/ Mjölkabordet.
Intill Hestra sprutbod fanns mjölkabordet. De utgjorde tillsammans med busshållplatsen en central social mötesplats. Dit levererade gårdarna sina mjölkkrukor, där utbyttes information. Där satt vi grabbar ibland på eftermiddagarna för att kolla in de nygamla bilarna och motorcyklarna på väg mot Bredared och Sandhult. Det rådde fri fart och populärast var ”Kalle Tratts” Triumph och Voittos Douglas. På bilden från mitten av 50-talet har sprutboden rivits, men mjölkabordet står kvar. Rune Gunnarsson har tillsammans med sin morfar Karl Johansson just hämtat hem en tomkruka. Mjölkbordet och busshållplatsen skymtar till höger om Karl. Den dassliknande boden till vänster är en tillfällig dåtida trafikräkningsbod. Ladugården och byggnaderna bakom var verkstad och garage för Larssons bussar.
1g/ Busshållplatsen, mjölkabordet
Bild från 60-talet där busshållplatsen, mjölkabordet, Gunnar Carlssons ladugård och Åke Carlssons hus fortfarande är intakta. Vägen in i bilden är nuvarande Symfonigatan,
Busshållplatsen på andra sidan Alingsåsvägen och dåvarande backen upp mot Hestraklint och nuvarande Kvartsgatan. I förgrunden pågår höbärgning på Gunnar Carlssons åker. 60-talsbild.
Theodor Larssons affär (Sörlid) med adress Kvibergsgatan 38 fanns från 1913 till mitten av 40-talet då den revs. Automaten på bilden flyttades då till andra sidan av den nya Alingsåsvägen, mitt emot 27:an . På bilden busschaufförerna Paul Eriksson, Sjunne Kamenski och affärsbiträdet Ragnar Jakobsson. Övriga biträden var Kerstin Lindvert , Larssons dotter Goldie och Erik Andrén (Hamsterlund). Alla arbetade de i Larssons företag.
2 b/ Larssons affär
Här såldes även bensin och fotogen, som fick handpumpas, kanske biträdet RagnarJakobsson och chauffören Sjunne Kamenski förbereder detta.
3 Alingsåsvägen 27 (127)
Alingsåsvägen 27 numera 127. Här bodde Fritz Axelsson med hustrun Ingrid och från vänster grabbarna Jörgen, Peder och Irving . Ägare är nu Borås stad.
4 a/ Hestradal 1 (Alingsåsvägen 25)
1919, på mark inköpt av Teodor Larsson (31a) byggde Carl Caspersson huset Hestradal 1. Flyttade in där med familjen 1920. Det såldes år 1932 till Carl Eiserman på Skogsholm och efter hans död blev Otilda Eiserman ägare genom arvsskifte. Elektrikern Erik Johansson köpte det av henne år 1944. Det revs året efter och han lät bygga det nya huset, Alingsåsvägen 25 idag 125
Familjen Caspersson och deras tilltänkta mågar/svärdotter fotograferade i Hestradal1 omkring 1930. Stående från vänster: Erik Johansson, Valter Caspersson, Karin Andersson, Tullie Caspersson. Sittande från vänster: Ingrid Caspersson. Fritz Karlsson (ändrade senare efternamnet till Axelsson), Brita Caspersson, Carl Casperson och Hulda Caspersson
4 b/ Alingsåsvägen 25 (125)
Alingsåsvägen 125 (Hestradal 1) ersatte på 40-talet ett tidigare hus. Ägaren Erik Johansson med hustru Tullie, Ture med hustru Britta och barnen Catrine och Louise Syvertsson bodde här i många år. Huset ägs idag av Borås stad.
Midsommarfirande på 25:ans gård i mitten på 50-talet. Från vänster: Margareta Gunnarsson, Catrine Syvertsson, Gunvor Bredén, Inger Bredén, Stig Gunnarsson, Peder Axelsson, Irving Axelsson, Rune Gunnarsson (framför) och Louise Syvertsson.
5 Hestradal 2 (Alingsåsvägen 123)
Denna fastighet, Hestradal 2, med adress Bredaredsvägen 23 byggdes 1926 och ägdes av smeden Carl Fredrik Persson, han kallades ”Kalle döven” på grund av nedsatt hörsel troligen pga yrket. Han var alltid mycket välklädd med väst, klockkedja och kubbhatt när han skulle gå bort. Huset bestod av en lägenhet på tre rum och kök. (Uppgift 1944). Fastigheten som numera är riven var belägen alldeles söder om nuvarande Alingsåsvägen 125.
6 a/ Hestra, stadsäga 3457
Följ Carlssons och deras vänner i Hestra By under tre generationer klicka här
Hestra, stadsäga 3457 var stamfastighet i Lars, senare Gunnar Carlssons gård. Här bodde Gunnar Carlssons bror Åke Carlsson med fru Majken och barnen Göran, Trygve och Britta Åkesson. Framsidan vette mot öster, mot Alingsåsvägen. Uppfördes 1907, revs 1975 för att ge plats åt radhusbebyggelsen på Romansgatan.
Baksidan vette mot väster, mot Hestragärde på den numera bortsprängda kullen.
Lars Carlssons familj och släktingar 1949
Nedre raden fr.v Hilma och Lars Carlsson med barnbarnet Trygve Åkesson, Paulina och Karl Johansson med barnbarnet Margareta Gunnarsson. Övre raden fr.v Lisa Carlsson (dotter till Hilma o Lars), Karin Carlsson (dotter till Paulina o Karl). Stig Gunnarsson (son till Karin o Gunnar), Gunnar Carlsson(son till Hilma o Lars)
Rörligt tidsdokument från 1949 där Åke Carlsson filmat barn och vuxna från gården och granngården Hestragärde. På slutet kommer Irving Axelsson från Alingsåsvägen 127 incyklande i bild.
Åke Carlsson (son till Hilma o Lars) på byavägen, nuvarande Symfonigatan. Teknismössan anger att det kan vara 1933. Åke var en av de drivande till Byttorpskyrkans tillkomst.
Åkes fru Majken Carlsson…
… och deras ungdomar . På bilden tillsammans med kusinerna Gunnarsson. Fr.v Rune Gunnarsson, Britta Åkesson, Trygve Åkesson, Stig Gunnarsson och Göran Åkesson. Margareta Gunnarsson fotade.
6 b/ Hestra, stadsäga 3457
På kullen ovanför stamfastigheten byggdes en ny fastighet, Hestragärde . I förgrunden vårsådd med hästen Tor från Gustav Johanssons gård och radsåningsmaskin från Skogsholm. I Hestra hjälpte bönderna varandra när det behövdes.
7 a/ Hestragärde
Följ Carlssons och deras vänner i Hestra By under tre generationer klicka här
Hestragärde byggdes 1939 av Gunnar Carlsson. På första våning bodde Gunnar med hustru Karin och barnen Stig, Margareta och Rune Gunnarsson. På övervåningen bodde Karins far Carl Johansson och familjen Karl Bredén med hustru Hildur och barnen Bengt, Mary, Gunvor och Inger. Huset revs 1975 då kullen med den vackra parken sprängdes bort till förmån för radhuslängorna på Romansgatan.
Familjen Carlsson/Gunnarsson i slutet av 50-talet, från vänster Karin, Stig, Rune, Margareta och Gunnar.
Gunnar Carlssons ladugård och hönshus till vänster. Till höger garage och Stig Gunnarssons bilverkstad.
7 c/ Gården sedd från söder
Gården sedd från söder med smedjan i vänsterkant och den vita stamfastigheten i mitten. Längst bort till höger skymtar Eriksberg 1.
7 d/ Jordbruket
Slåttertid med självbindare omkring 1945 på åkern söder om gården. GunnarCarlsson med sonen Stig och hästen Ajax. I bakgrundens mitt syns Hestra sprutbod.
Grålletraktorn (Massey Fergusson), inköpt 1954, underlättade lantbruket. På bilden från 60-talet är det Rune Gunnarsson som hjälper pappa Gunnar med slåttern. I bakgrunden Bäckalyckan.
Gunnar Carlsson i hässjetagen på Bäckalyckan 1964. Fältet var beläget där Sonatgatan har sin början vid Symfonigatan idag.
Med tungan rätt i mun, backar Gunnar Carlsson in hölasset i i ladan.
7 e/ Boskapsskötseln
Korna hämtas hem för mjölkning av Stig Gunnarsson och Gunnar Carlsson. Motivet från tidigt 50-tal är från vägen till Byttorpsstrand. Hestrakulle till vänster och uthuset med vedbod och dass till höger.
Gunnar i mjölkatagen i ladugården.
7 f/ Potatisen
Sven-Olof Eriksson berättar: ”I början av 50-talet var det tradition att vi Hestrapojkar var lediga tre dagar på hösten för att ta upp potatis hos Gunnar. Han hade goda kontakter på Norrbyskolan som möjliggjorde detta. Mat och kaffe fick man, men åt man hemma var timpengen något högre”.
På bilden, som är från slutet av 60-talet är det Martin Fjällman, Karl Hjerpe, Karin och Gunnar Carlsson som tar upp potatis på Baståsen, åkern utanför Hestragärde.
7 g/ Branden
Ett pyromandåd 1971 blev slutet på gårdens verksamhet.
8 a/ Adehill
Här på Adehill bodde August Olsson från 1934 till sin död 1953. Fastigheten fick sitt namn efter den förste ägarens fru Adolfina.
8 b/ Adehill
Efter August Olsons död bosatte sig fosterdottern Dagmar, gift med Karl Hjerpe på Adehill. Huset revs 1975.
8 c/ Adehill
Adehills hönshus, verkstad och redskapsbod. Här förvarade Karl sin svarta Husqvarna 118-kubikare.
8/d Adehill från ovan
Nutida Hestra
9 a/ August Olssons gård på 30-talet (Sonatgatan 37)
1930-talsbild på August Olssons gård I Hestra. Huset byggdes troligen av farfadern i början av 1830-talet.
9 b/ August Olsson
August Olsson (1860-1953), gift med Anna-Maria Johansson på Byttorps Västergård, det så kallade Rothins. August var kommunalordförande i Torpa socken (landskommunen mellan Öresjö och Viaredssjön som kringgärdade och 1920 uppgick i Borås stad). August donerade mark till Borås stad och bekostade ett par pensionärshem på Salängsgatan i Borås, men i Hestra fick ingen säga du till honom.
9 c/ August Olssons gård på 50-talet (Sonatgatan 37)
50-talsbild. Gården ägdes sedan 1930 av dir. Carl Eiserman på Skogsholm. Den första tiden använde han huset till tjänstebostad för anställda på Skogsholm, senare till hyresfastighet. Från 1944 till 1954 bodde familjen Harry och Bojan Engman med sina barn Ingela och Åke i huset. Sedan 1954 av Skogsholms förvaltare Rudolf Gustafsson med hustru Tyra och barnen Göran och Gunn. Borås stad köpte fastigheten 1980. Rudolf Gustafsson disponerade fastigheten fram till sin död 1986. Efter att ha stått tomt några år, har huset genomgått en omsorgsfull och pietetsfull renovering av nuvarande ägaren. Byggnaden i bakgrunden användes till vedbod, garage och potatiskällare. Stenkällaren, som fortfarande finns kvar är daterad till 1600-talet.
Göran Gustafsson, Åke o Ingela Engman och Gunn Gustafsson 1946 eller 1947.
Till höger Åke Engman 10 år, på gårdsplanen tillsammans med bästa kompisen Bosse Lindvert. 1954
Familjen Gustafsson omkring 1955 från vänster Göran, Tyra, Rudolf och Gunn.
Pappa Rudolf i samtal med dottern Gunn 1956.
Göran efter lyckad rävjakt 1958.
Till vänster ses svinhuset som Eiserman lät uppföra 1930 på den plats där August Olsson tidigare haft sin ladugård.
9 e/ Ladan
Till gården hörde från 1930 (tidigare Johan Olssons gård) denna lada belägen i krysset mellan vägarna till Skogsholm och Gustaf Johanssons gård . Ladan kom senare att användas av Eiser som lager för bomullsbalar. Revs xxxx
9 f/ EPA-traktorn
Denna EPA-traktor, baserad på en gammal buss iordningställdes av ynglingarna Bengt Lindvert och Göran Gustafsson. Rudolf Gustafsson betraktar nymodigheten som kom till god nytta för granngårdarnas vedtransporter. I bakgrunden Gustaf Johanssons gård.
9 g/ Svinhusbranden
1971 utsattes svinhuset för ett pyromandåd .
9 h/ Brandruinen
Efter branden återstod bara denna sorgliga rest.
10 a/ Gustaf Johanssons gård (Sonatgatan 33)
Gustaf Johanssons gård, nu med adress Sonatgatan 33 är förmodligen den äldsta av dem som funnits i Hestra. Mangårdsbyggnaden är byggd 1895, men dess föregångare är från slutet av 1700-talet. Nuvarande ägare Anna-Lena och Torsten Sjögren tillhör den åttonde generationen, deras barn David och Ida den nionde.
Hulda och Gustaf Johansson på ålderns höst klara för skjuts till söndagsgudstjänst. ”Får vi åka sa vi gå”, var alltid repliken på frågan om de önskade kyrkskjuts.
Gustaf i Hestra 87 år gammal 1962 berättar för Västgöta Bengtsson om hur det var i Hestra och Borås förr i tiden. Lyssna här på intervjun.
10 b/ Snickarboden och stallet
Snickarboden och stallet. Lägg märke till tavlan på gaveln på den nedre bilden. Den tillhörde Friluftsfrämjandet och utgjorde en av många kontrollpunkter för vandringar runt stadens omgivningar. Dåtidens Pokemon Go!
10 c/ Ladugården (Sonatgatan 31)
Ladugården, uppförd 1827 och tillbyggd 1936.
10 d/ Snickarboden med potatiskällaren
Snickarboden med potatiskällaren, uppfördes på 1870-talet. Vedboden och utedasset till vänster.
10 e/ Utedasset och vedboden
Närstudie av det ”fyrcylindriga” dasset och vedboden.
10 f/ Snickarbodens interiör
Interiör från snickarboden
10 g/ Brygghuset med garaget
Brygghuset med garage.
10 h/ Hönsgården
Gustafs fru Hulda i hönsgården i mitten på 40-talet med barnbarnen Barbro, Marianne, Bengt Lindvert och Eila Touvinen som var krigsbarn från Finland.
10 i/ Logen
På logen hölls många festligheter genom åren. Här midsommarfirande omkring 50-talets mitt.
Även våra föräldrar med vänner kunde roa sig på logen. 30-talsbild.
10 j/ Grannar
Kaffekalas i trädgården i början av 60-talet. Från vänster Hulda Johansson, dottern Gurli Lindvert, Gerlinde Gustafsson arbetskamrat med Gurli och gift med Göran i granngården , Gustaf Johansson och grannen Rudolf Gustafsson.
10 k/ Mjölkskjutsen
Gustafs barnbarn Lars-Olof Lindvert har på 50-talet med Frej och en hög med barn, bland andra Bosse och Bertil Lindvert, Ulla-Maj och Owe Wikström från Luleå, hämtat hem tomkrukorna från mjölkbordet vid Alingsåsvägen.
10 l/ Slåttern
När Gustafs krafter med ålderns rätt minskade tog sonen David Lindvert som månskensbonde över gårdens jord- och skogsbruk. Här med Bellman i slåttern.
10 m/ Bellman
Detta anslag sattes upp av barn och föräldrar efter hästen Bellmans död. Han var en favorit i trakten. När han gick bort sörjdes han av många.
10 n/ Skogsarbete
Paus efter timmerkörning. Från vänster David Lindvert med Frej och grannen Rudolf Gustafsson med Ture. I bakgrunden Hestrahage (Sonatgatan 34).
Gustaf Johansson med sonen Johan Lindvert vid en paus i skogsarbetet. (Sent 30-tal eller tidigt 40-tal)
10 o/ Beredsskapsbröderna
Hulda och Gustaf hade sex barn, fem söner här på permission 1940 från beredskapen under andra världskriget. Från vänster Georg, Sven, Filip, Johan och David. Fotot är taget på Ribbingsgatan 19.
Bröderna hade också en syster…
10 p/ Gurli Lindvert
… Gurli, som gick bort 2014, bodde alla sina 100 år på gården. Här dukar hon upp för det årliga julottekaffet för hela släkten 1977.
11 a/ Hestrahage (Sonatgatan 34)
Hestrahage (Sonatgatan 34) byggdes 1950 av Johan och Ragnhild Lindvert med barnen Bengt, Barbro, Bo och Bertil på mark från föräldrahemmet Gustaf Johanssons gård . Huset tillbyggdes 1985 och ägs nu av sonen Bengt med fru Mimona.
Familjen Johan Lindvert från vänster Bengt, Bertil, Johan, Barbro, Bo och Ragnhild. Foto 1956 utanför Landskyrkan i Alingsås vid Barbros konfirmation.
Johan Lindvert i sin mycket välskötta trädgård i mitten av 60-talet
Ragnhild Lindvert tillsammans med dottern Barbro 1954.
Syskonen Bengt, Bosse, Bertil och Barbro. 1954.
Årets julklapp på Hestrahage. Bosse och Beppe i full aktion julen 1954.
11 b/ Gustaf Johanssons smedja
På tomten för Hestrahage fanns tidigare en smedja som tillhörde Gustaf Johanssons gård. I solskenet Johan Lindvert med barnen Bengt och Barbro.
12 a/ Hestraro (Sonatgatan 36)
Hestraro (Sonatgatan 36) uppfördes 1931 av David och Kerstin Lindvert med barnen Sven-Ingvar, Lars-Olof och Marianne. Fastigheten byggdes på mark från föräldrahemmet Gustaf Johanssons gård. Huset bebos idag av sonen Lars-Olof Lindvert och Sonja Öjersson
David och Kerstin Lindvert med från vänster Sven-Ingvar, Marianne och Lars-Olof. Foto 1958.
12 b/ Hestraro 40-tal
Hestraro omkring 1948 med kusinerna Marianne och Barbro Lindvert.
12 c/ Garageplanen
På Hestraros garageplan mekades många VW Bubblor, Karmann-Ghia m/56, motorcyklar, vespor och mopeder på 50-60-talen till tonerna av Elvis, Tommy och Bill Haley. Ovanför bergknallen ligger Plätten
12 d/ Plätten
Plätten var platsen för festligheter, här har hela tjocka släkten plus några fler ställt upp för gruppfoto när Ellie och Sven-Ingvar förlovade sig i juli 1956.
12 e/ Hönshuset
Hönshuset som under kriget försåg hushållet med ägg. Senare blev det ”ungdomsgård”, garage och förråd.
13 a/ Hestraberg (Sonatgatan 38)
Hestraberg (Sonatgatan 38) byggdes av Filip och Britta Lindwert med sönerna Hasse och Curt på mark från föräldrahemmet Gustaf Johanssons gård . Huset bebos idag av Filips brorsbarnbarn Joakim Lindvert med fru Lena och deras barn Erik och Filip.
Familjen Filip Lindwert 1960, från vänster Hasse, Britta, Curt och Filip.
13 b/ Stubbabrytarn
Hestraberg fick inte sitt namn för inte. Filip vevar upp sten på sten från den blivande grunden med hjälp av en stubbabrytare.
13 c/ Lön för mödan
Middagsrast för Filip.
13 d/ Uteplatsen
Huset stod färdigt 1954 och Britta Lindwert njuter i eftermiddagssolen på altanen.
13 e/ Startplatsen
På Hestraberg fanns bröderna Hasse och Curt Lindwert. I bakgrunden ”Gatevägen” och Videkullen (Bild från 1961.)
14 a/ Svens stuga
Sven och Gullan Lindvert med barnen Birgitta, Börje och Håkan byggde på 50-talet detta fritidshus på mark tillhörande föräldrahemmet Gustaf Johanssons gård . Huset var beläget på sluttningen till vänster i Sonatsgatans förlängning mot Lillesjön. På 70-talet övertogs stugan av EFS scouterna i Lutherska missionskyrkan.
1956, familjen Sven Lindvert sittande Gullan, Håkan, Birgitta och Börje. I bakgrunden cykelgaraget som enligt Börje ”senare flyttades upp till Lämmåsen där kusin Beppe och jag gömde våra gamla motorcyklar för att kunna köra motocross i skogen utan våra föräldrars vetskap”. (Jo, jo!)
14 b/ Bäcken
På tomten rann den lilla bäcken från Lillesjön vidare till Byttorpssjön. Den utrustades med både dammar och vattenhjul till barnens lekar.
14 c/ Gustaf Johanssonsbacken (Kalle Johanssonsbacken)
Gustav Johanssonsbacken av en del kallad Kalle Johanssonsbacken, belägen 200 meter till vänster om Svens stuga var ..
… mandomsprovet för våghalsiga Hestragrabbar. Att på enkla träskidor utan låg fästpunkt starta från det uppbyggda tornet och sedan slänga sig ut för den smala branta backen med granar och stenblock på sidorna, med en körväg tvärs över spåret och ett avslutande gupp krävde mod och skicklighet. Vissa fäder belönade sina söner, en även sin dotter, Barbro Lindvert, med en femkrona när de lyckades med bedriften (hum!) På bilden Curt Lindwert med tungan rätt i mun.
Nutida Hestra
15 a/ Johan Olssons gård (Hallbergs) 1.
Mangårdsbyggnaden på Johan Olssons gård (Hallbergs) med anor från xxxx-talet. Gården har en tragisk historia, Johan Olsson hängde sig ångerfull 1931 efter att 1930 sålt gården till Skogsholm .
15 b/ Varför namnet Hallbergs?
Här bodde senare Skogsholmskusken Johan August Andersson med smeknamnet Hallberg efter torpet Halla där han tidigare bott. Han …
… bodde tillsammans med döttrarna Gertrud och Ida. Av oss ungdomar kallade ”Parhästarna” då de alltid gick i arm i arm med varandra. De var iklädda svarta kappor och med Frälsningsarméns svarta bonnetter på huvudet. Då de lämnade bostaden bar de alltid med sig en anmärkningsvärd stor handväska, i den förvarades den mycket stora husnyckeln.
15 c/ Johan Olssons gård (Hallbergs) 2
I den västra delen av huset bodde Erik Johansson med hustru Anna, Katt-Anna kallad. Erik var anställd på Skogsholm som hästskötare. Huset revs vintern 1966/67.
15 d/ Stenkällaren
Till gården hörde denna stenkällare som var belägen utmed nuvarande Symfonigatans södra sida.
16a/ Primus Andréassons gård Hestrakulle 1 och 2
Primus Andréassons gård Hestrakulle såldes även den omkring 1930 till Skogsholm. ”Gården var inte betydande, men arealen var inte obetydlig”. I det vita huset till höger (Hestrakulle 1) bodde på 1940-talet familjen Daun, under 50-60- talet familjen Lars-Magnus och Ester Olsson med barnen Christer och Ulla. I det röda huset till vänster (Hestrakulle 2) bodde under perioden 1937-1947 familjen Harry Örnborg med fru Sonja och barnen Stig och Doris. Därefter familjen Nils och Olga Nilsson med barnen Tore och Elvy. Det röda huset revs i mitten av 50-talet. Det vita huset blev 1975, inför planeringen av det nya Hestra, ett övningsobjekt för brandkåren.
16b/ Familjen Harry Örnborg
Familjen Harry Örnborg med frun Sonja och barnen Stig (på pakethållaren) och Doris.
16c/ Det röda huset
Harry Örnborg vid husets östra sida
Här bor vi. Stig och Doris på trappan omkring 1939.
Husets västra sida utmed vägen till Byttorpstrand. Till höger Sonja Örnborg med mor Isabella Johansson och syster Signe Johansson och hennes dotter Kerstin.
16d/ Familjen Lars-Magnus Olsson
Familjen Lars-Magnus Olsson med fru Ester och barnen Christer och Ulla bodde i det vita huset 1951-1973. Foto 195?
16e/ Vedbodar
Till husen fanns denna byggnad med vedbodar och utedass.
Uppställning utanför vedboden, Tomas Klingvall, Rune Gunnarsson och syskonen Ulla och Christer Olsson. I bakgrunden Hundakullen med skidbacke och plats för många lekar.
16f/ Det vita huset, vy mot köksentrén
Vy mot köksentrén. I förgrunden Ester Olsson i samspråk med grannfrun Olga Nilsson från det röda huset. På trappan hennes barn Tore och Elvy och en okänd kamrat. I början på 50-talet bodde hon, hennes man Nils och barnen där en kortare tid.
16g/ Examensdag
Examensdag i slutet på 50-talet med fr v Britta Åkesson, Ulla Olsson, Rune Gunnarsson och Christer Olsson.
16h/ Före Hestra Parkstad
Utsikt från Hestrakulle innan Hestra Parkstad byggdes i början av 1990-talet.
17 a/ Skogsholms gård med Villan) 1.
Skogsholms gård, med den s.k. Villan (Slottet) sedd från norr mot Byttorpssjön. I förgrunden förvaltarebostaden, ladugården, vagnslidret och häststallarna. I parken mangelhuset och Villan. Till vänster i bakgrunden skymtar hus vid Hästhagsgatan och Västermalmsgatan i Byttorp. Vägen i bildens överkant är föregångaren till Fjällgatan.
17 b/ Skogsholms gård med Villan 2.
Skogsholm sedd från söder med Eisermans villa i bildens mitt. Till vänster trädgårdsmästeriet med tjänstebostaden Solliden. På 50-talet bodde här Einar Gustafsson med hustrun Ingeborg och sönerna Stig och Leif. Bakom villan ligger ladugården och förvaltarebostaden. I övre vänstra hörnet ses Hestrakulle
17 c/ Eisermans villa 1.
På 1840-talet kom till Borås från Stockholm hovbagaren Per Magnus Reichenhof. Han lät troligen bygga det som sedan kom att kallas Eisermans villa. ( Den har byggts om och till genom åren, bland annat lät Eiserman bygga de båda tornen 1925). Här ifrån gjorde Reichenhof sina utflykter i vagn efter ortens snabbaste häst, den berömda ”Telegrafen”, allt enligt Ada Damm. Efter Reichenhof följde en rad ägare…
17 d/ Eisermans villa 2.
… innan dir Carl Eiserman, grundare av Sveriges Förenade Trikåfabriker, Eiser i Borås, inköpte gården Skogsholm 1901 och Villan år 1903. När villan köptes, skrevs in hos häradsrätten att fru Eiserman för all framtid skulle ha fri sikt över Byttorpssjön.
Villan revs i början av 50-talet av husrivare Bäck från Bredared. Nu finns hela härligheten med villa och badhus bevarat i denna målning av konstnären Axel Hjelm.
17 e/ Herrgårdsmiljön
Romantisk månskenstur på Byttorpssjön nedanför Skogsholm. Tullenområdet i bakgrunden (Gammalt vykort)
Både höns och påfåglar trivdes på Skogsholm
Vagnar av olika slag fanns det gott om på Skogsholm. Här några av de finare, en kalesh och en fiaker/landå.
17 f/ Ladugården och förvaltarebostaden.
Vid 1930-talets början startade Eiserman en utökning av gården genom inköp av Johan Olssons gård , August Olssons gård och Primus Andréassons gård . Eiserman ville också köpa Gustaf Johanssons gård men det fick han inte. Den egna gården Skogsholm fick ny ladugård och förvaltarebostad (bilderna), nytt stall för hästarna, ankdamm och ankhus. På 30-talet fanns under en tid 24 anställda med olika arbetsuppgifter. Egendomen som nu sträckte sig från Byttorpsjön till Sandhults gräns leddes nu av en förvaltare, först av Artur Åberg …
17 g/ Skogsholms förvaltare.
… därefter från 1932 sköttes Skogsholm av förvaltaren Rudolf Gustafsson. 1954 flyttade Rudolf med maka Tyra och barnen Göran och Gunn till f.d. August Olssons gård . Vid den tidpunkten var jordbruket i stort sett nedlagt. I den tidigare förvaltarebostaden på Skogsholm flyttade nu bergsprängaren Harry Andréasson med familj in. Med undantag av f.d. August Olssons gård finns idag inget kvar av Skogsholms egendom.
17 h/ Bergsprängarefamiljen Andréasson på Skogsholm
Under perioden 1956-1961 bodde bergsprängare Harry Andréasson med familj i den tidigare förvaltarbostaden. Från vänster Karin, Kerstin, Olle, Harry, Ellen, Bengt, Lars och Gudrun. Storebror Lennart höll i kameran. (1949)
Sönerna Bengt och Lars poserar med sina NV-motorcyklar framför det nya hemmet i förvaltarbostaden. I bakgrunden kan konstateras att Eisermans villa nu är riven. (1956)
17 i/ Andréassons Entreprenad AB
Harry Andréasson med söner sprängde, schaktade och anlade stort som smått i trakten. Här förbereds grunden till det blivande höghuset Fjällgatan 32 ovanför Byttorpssjön. (1959?)
Harry Andréasson var en förnyare i branschen. Var först i Borås med hydraulteknik monterad på traktorerna. Sonen Lars i grävartagen under överinseende av Åke Carlsson på dennes gård i Hestra . I bakgrunden Adehill .
Delar av fordonsparken uppställda invid vagnslidret på gården.
18 a/ Klingarekullen 1.
Klingarekullen 1, uppförd 1901 till tandläkare Erik Bergman. Den pampiga byggnaden har sedan haft många ägare. En tid efter kriget bodde finska flickor som arbetade i textilindustrin i villan. Från 1956 till 1975 användes huset som behandlingshem för alkoholister. Huset revs på 70-talet. Idag återstår endast vissa stensättningar .
18 b/ Jordstugegubben på Klingarekulle
Gustaf Johansson, född 1875, berättar i Borås Tidning den 20 januari 1956 om gamla tider på Klingarekullen.
19 Klingarekullen 2.
Klingarekullen 2 uppfördes 1914 till chauffören Gustaf Adolf Johansson med familj. (Uppgift 1944). Huset som stått öde en tid brändes ner av en pyroman på 70-talet.
20 a/ Klingarekullen 3.
Klingarekullen 3 uppfördes som fritidshus 1942 till dir. Gillis Eiserman. Huset innehöll 7 rum och kök, storstuga, jungfrustuga och pojkstuga. (Uppgift 1944) Huset revs på 70-talet.
Entrésidan
Interiör i tidens funkisstil
20 b/ Klingarekullen 3 Pojkstugan
Pojkstugan där sönerna Karl-Gustav, Erik och Bertil bodde om somrarna. Huset revs på 70-talet.
Gillis Eiserman
Sönerna Bertil, Carl-Gustav (nederst) och Erik. Alla tre körde omkring på sina Triumphmotorcyklar i Hestra.
Gillis ordnade många fester på Klingarekullen. Här är det kräftskiva med Eiserkunder och andra vänner.
Åter till kartan
21 a/ Badhusen.
Runt Byttorpssjön fanns fram till mitten av 1950-talet flera privata badhus, detta är Rothins på Byttorp Västergårdens . På kullen ses mangårdsbyggnaden. Där ligger idag Byttorpskyrkan. Frisksportarna på hal is är från vänster Johan , Sven och Georg Lindvert, okänd, okänd, Ragnhild Lindvert, Britta Lindwert och Gullan Lindvert samt Maj Östh. Fotot är från 1930-talet.
21 b/ Byttorp Västergården (Rothins)
Byttorp Västergården gränsar till Hestra varför den tagits med i denna inventering. Det är en gammal släktgård i flera generationer. Här ifrån hämtade August Olsson 1899 sin hustru Anna-Maria Johansson. Mangårdsbyggnaden byggdes 1865. Den siste brukaren var Frans Rothin född 1888 som tillträdde gården 1922 och sedan sålde den till Borås stad 1937 för att där efter driva den som arrendator. Gården revs 1964 för att ge plats åt den nya Byttorpskyrkan.
Otto på Varpåsen, okänd och Frans Rothin. Läxa till alla betraktare: Var är fotot tagit och vem är kvinnan? Ring Hasse Lindwert 0705485331
Gubben Gran välkänd knalle gjorde då och då ett litet affärsbesök på Västergården och i Hestragårdarna.
22 a/ Is-Perssons verksamhet
”Rus maer” kallas området på höger sida om vägen från Klingarekullen till Hestralund. Där i närheten av Byttorpssjöns östra ända hade bland andra Per Persson ”Is-Persson” sin isbinge. Isen sågades upp ur sjön i lämpliga bitar, för att sedan transporteras på en träräls till isbingen där de isolerades med sågspån för att inte smälta. Is-Persson levererade sedan varje vecka med sin lastbil isblocken till mjölk- och fiskaffärer, hotell, färgerier och till hushåll som före kylskåpens tid hade isskåp. Under kriget drevs lastbilen med gengas.
Is-Persson i aktion med sin issåg. (Vid detta tillfälle på Kvarnsjön)
Isflottning på Byttorpssjön
Isbingen vid ”Rus maer” fylls upp.
Isblocken kördes varje vecka ut till kunderna med denna lastbil. Under kriget var den försedd med en gengaskärra.
23 a/ Hestralund 1.
Den vackra egendomen Hestralund uppfördes i slutet av 1860-talet. Den ägdes av docent A.G. Hollander som kom från Uppsala till Borås i egenskap av den förste rektorn vid det nygrundade läroverket, beläget vid Carolikyrkan. Han valdes också till stadsfullmäktiges ordförande. I den vackra ekparken lät han anlägga promenadvägar, trappor och murar. ”Jordstugegubben” på Klingarekullen har gjort flera av dessa. Delar av det finns fortfarande kvar. Personerna på bilden är efterträdarens, ingenjören Anders Anderssons söner.
23 b/ Hestralund 2
Hestralund sedd från baksidan. Hollander avled 1901, egendomen övertogs av ingenjören Anders Andersson som tog som sin uppgift att väl vårda och utveckla den vackra platsen. Andersson avled 1926 och 1934 såldes egendomen till Borås stad. 1935 flyttade familjen Elis och Ella Åsén in med fyra barn som skulle bli sju, Rune ,Eivor, Rolf, Sven-Olof, Jarl, Lars-Erik och Stig. På första våning bodde Ragnar Gabrielii med hustru och fyra barn.
23 c/ Fjällstugan och Klämbergs
På Hestralund fanns tre fastigheter förutom huvudbyggnaden, dels ett litet rött hus invid vägen till Skogsholm, dels dessa hus som kallades Fjällstugan och Klämbergs. Det senare brann ned under 1940-talet.
23 d/ Fjällstugan
Grunden till Fjällstugan finns kvar än idag. Egendomen Hestralund revs på 1960-talet, där går nu en gång- och cykelbro över Alingsåsvägen.
24 Kvibergsgatan 25
Kvibergsgatan 25 (Hestragräns 2) som har två lägenheter byggdes 1927 av ägaren, muraren Axel Hjort. 1938 köptes huset av handlanden Bertil Andersson. (Uppgift 1944). Andersson drev charkuteriaffärer på Brynolfsgatan, Enandersgatan och Döbelnsgatan.
Gränsen mellan Byttorp/Kviberg och Hestra gick mellan husen Kvibergsgatan 23 och 25. Förr i tiden innan nya Alingsåsvägen var byggd mellan Hästhagsgatan och Kvibergsgatan började här en mindre väg som gick förbi Hestralund fram till vägen mot Skogsholm.
25 Kvibergsgatan 26
Kvibergsgatan 26 (Åsen1) Uppförd 1911 av byggmästare Carl Caspersson till fru Gerda E. Börjesson. Fastigheten hade två lägenheter. (Uppgift 1944). På 50-talet bodde den sjungande polisen Stig Svensson med familj på första våning. Huset borta idag.
26 Kvibergsgatan 27
Kvibergsgatan 27 (Hestragräns 4) Uppförd 1927 av ägaren byggnadsingenjör Ingeman Brolin. I fastigheten fanns förutom fem lägenheter en fruktaffär. (Uppgift 1944). Här bodde på 40-50-talet Sven-Erik”Bubben”Ahlström. Huset revs 1968.
27 Kvibergsgatan 30
Kvibergsgatan 30 (Åsen 2, 3) Uppförd av byggmästare Karl Kaspersson till färgeriarbetaren Nils G Svensson. (Uppgift 1944). Här bodde Jonny ”Jompa” Svensson på 40-50-talet.
28 Kvibergsgatan 31
Kvibergsgatan 31 (Hestragräns). Funkishuset uppfördes 1932 av ägaren byggnadsingenjör Ingeman Brolin. Byggnaden innehöll 12 lägenheter med många detaljer inspirerade av funktionalismens idéer. I huset fanns också en syateljé. (Uppgift 1944). Brolin hade sin ingenjörsfirma i huset och har ritat en mängd hus i Hestra och Byttorp. Huset revs 1968.
Åter till kartan
29 Kvibergsgatan 34
Kvibergsgatan 34 (Åsen 4) uppfördes 1922 av ägaren muraren Severin Johansson. Knut och Agda Gustafsson inköpte huset 1935. (Uppgift 1944). Efter kriget hade de en finsk pojke boende hos sig, Penti Aaro Kalevi. På 50-talet bodde Sven och Anna-Lisa Andersson med barnen Göran och Gerd Andersson här.
Kvibergsgatan 1939 med 34:an i bakgrunden. Sonja Örnborg från Hestrakulle 2 på vårpromenad med barnen Doris och Stig flankerade av kusinerna Kerstin och Göran Johansson.
30 Kvibergsgatan 36
Kvibergsgatan 36 (Solliden 2,4) som var högt beläget uppfördes 1915 av ägaren byggnadsarbetaren Anton B. Larsson. Huset hade två lägenheter på två rum och kök. Det fanns också en annexbyggnad på två rum och kök. (Uppgift 1944). På 30-40-talet bodde här Gösta och Stina Appelkvist med barnen Arne, Göran, Laila och Bosse. Husen revs på 80-talet.
31 a/ Larssons gård ( Kvibergsgatan 42)
Kvibergsgatan 42 uppfördes omkring 1860 som mangårdsbyggnad till ett jordbruk som funnits i släkten sedan slutet av 1700-talet. Huset renoverades 1943 till utseendet på bilden. Fastigheten innehöll två lägenheter. (Uppgift 1944). Ägarna Theodor och Ester Larsson gifte sig 1913. Samma år startade de affären i Hestra och 1923 ett bussåkeri. De hade fyra döttrar Goldie, Maud, Laddie och Sally-Anne. Efter Theodors bortgång 1930 drevs företagen vidare med bravur av Ester som senare, 1935 gifte om sig med Eric Weissner. (Uppgift 1944). Huset revs i mitten av 70-talet.
31 b/ Larssons gård (Kvibergsgatan 42)
Kvibergsgatan 42 med Larsson-Weissners villa. I mitten av 40-talet flyttade familjen Kamenski in som hyresgäster i villan. Familjen som här poserar i Ford V-åttan bestod av Sjunne, hustrun Lilly och barnen Jack, Karl-Uno och Marita. Familjen tog sig senare namnet Sjönnebring. .
Jack i flygvapnets uniform
Karl-Uno 1956 med sin häftiga Opel Kapitän m/52
Marita med Karl-Uno på bönpallen sommaren 1955
31 c/ Larssons bussåkeri
1923 startade Larsson sin busstrafik till Bredared med en lastbil omgjord till ”buss”. Lyxen bestod av sittplatser på längsgående bänkar på flaket och ett dragit kapell till skydd för regn och kyla. Sammanlagt fyra lastbilar av modellerna T- och A-Ford utgjorde fordonsparken de första åtta åren.
31 d/ Modernare bussar
Rörelsen växte med tiden så att från 1930 kom sammanlagt elva modernare bussar till användning i trafiken. Bredaredslinjen kompletterades med ytterligare en till Sandhult. En av chaufförerna var Gunnar Carlsson (bilden), andra John Aronsson, Åke Efraimsson, Paul Eriksson, Einar Johansson, Sjunne Kamenski, David Lindvert och Sven Persson. Andin Gustafsson och John Larsson ställde upp som reserver när det behövdes.
Chaufförer och passagerare vid abonnerad Bredaredsbuss på 30 -talet
31 e/ Bussgarage och verkstad
Ladugården och ladan kompletterades med utbyggnader som fungerade som busstrafikens garage och verkstad. Busstrafiken såldes 1946 till Lillhages busstrafik som senare övertogs av SJ. Efter försäljningen hyrdes garagen ut till Volvo vilka hade halvmonterade lastbilar där. Ester Larsson/Weissner hade på 50-talet en taxi nr 52 garagerad här. Brodern Lambert Larsson hade en häst, en s.k. remont i ladugården på 50-talet.
32 Västerhöjd 1 (Kvartsgatan 12)
Västerhöjd 1 med ett härligt utsiktsläge uppfördes 1914 av byggmästare Josua Sandberg. Köptes senare av Fritz o Karin Andersson. Huset har två lägenheter. (Uppgift 1944). På 50-talet bodde Olle och Ellinor Hylander här.
33 Hestrahöjd 1 (Kvartsgatan 14)
Hestrahöjd 1 uppfört 1920 av ägaren byggmästare Johan Emil Andersson Blixt. Fastigheten har två lägenheter och ett uthus. (Uppgift 1944). På 40-50-talet bodde här grabbarna Stig och Lars Persson.
34 Hestrahöjd 4 (Kvartsgatan 18)
Hestrahöjd 4 uppfördes 1929 av ägaren snickaren Janne Andersson med fru Elly och barnen Bertil och Åke. Fastigheten har två lägenheter och ett uthus. (Uppgift 1944). På 40-50-talet bodde här grabbarna Jan och Lars-Göran Hedén.
35 Hestrahöjd 24 (Kvartsgatan 19)
Hestrahöjd 24 uppfört 1926 av ägaren stensättaren Karl ”Ryssby-Kalle” Johansson. Huset har två lägenheter. (Uppgift 1944). På första våning bodde familjen Karl Johansson. På andra våning under 30-, 40 och halva 50-talet familjen Valter Eriksson.
Ryssby-Kalle med familj. Från vänster Karl Johansson (1883-1954), Mats (1927-2002), Fanny, Elisabet (1887-1980), Rune(1925-1975).
Valter Erikssons familj. Nedre raden från vänster Lennart (född 1950), Valter (1899), Ragnhild (1909). Övre raden från vänster: Karl-Erik (1935), Vally (1929) och Sven-Olof (1938).
Examensdag 1948 på Hestrahöjd 24. Bröderna Karl-Erik och Sven-Olof Eriksson.
36 Henriksberg 1 (Kvartsgatan 21)
Henriksberg 1 uppfördes 1925 av Gustaf L. Andersson med fru Ellen. Sonen Henrik hade under många år en hundgård med Newfoundlandshundar som ett stort intresse. Huset har två lägenheter.(Uppgift 1944).
37 Hestra, Eriksberg 1
Eriksberg 1 beläget utmed Alingsåsvägen byggdes 1907 och beboddes av Johan Oscar Eriksson. (Uppgift 1944). Oskar ”Jordgubbskungen” kallad var en välklädd man, som bar väst med klocka, kubbhatt, vid behov svart långrock och blanka kängor. Eriksberg var en idyll, ett rött hus med ett litet uthus, alltid välskött med den krattade grusgången fram till huset. Huset revs xxxx . Till höger på bilden skymtar Kvibergsgatan 62 . I förgrunden Åke Carlssons trädgård och infarten till Gunnar Carlssons ladugård.
38 Hestra, Eriksberg 2
Eriksberg 2, uppfördes 1924 av byggmästare Karl Kaspersson till Hjalmar Rylander. Huset som innehöll två lägenheter låg alldeles norr om Eriksberg 1. Det såldes 1941 till Borås stad för att erhålla mark till den nya Alingsåsvägens utläggning. Byggnaden stod dock kvar till tidigt 60-tal innan den revs.
39 Hestraskog 6 (Kvibergsgatan 62)
Huset byggdes 1947 och beboddes av Sven och Lilly Davidsson med barnen Christel (Kicki), Peter och Per. Huset har ägts av sonen Peter och hustru Agneta fram till 2007.
40 Hestraskog 7 (Kvibergsgatan 64)
Kvibergsgatan 64 (Hestraskog 7), uppfördes 1923 av ägaren byggnadsarbetaren Lars Gustaf Augustsson. Huset innehåller en lägenhet. (Uppgift 1944). Gustaf kallades allmänt för ”Loga-Gustaf (uttalat som NTO-loge). Han bodde i godtemplarhuset i Kviberg innan han byggde Hestraskog, därav namnet.
41 Hestraskog 8 ( Kvibergsgatan 66)
Kvibergsgatan 66 (Hestraskog 8) uppfördes 1923 av ägaren snickare Amandus Johansson. Huset innehåller två lägenheter. (Uppgift 1944).
42 Hestraskog 9 (Kvibergsgatan 68)
Kvibergsgatan 68 (Hestraskog 9) uppfördes 1916 av Arvid Johansson. Huset som hade 1 rum och kök inköptes 1943 av Einar Carlsson. (Uppgift 1944). Hustrun hette Signe, deras barn Yvonne och Ulla. 1948 revs huset och ett helt nytt hus byggdes på tomten . Einar skötte om putsbruksanläggningen som det berättas om i samband med smedjan.
43 a/ ”Smea-Klas” smedja (Kvibergsgatan 70-72)
Smeden Klas Klassons ( ”Smea-Klas”) smedja i Hestra. Här skoddes hästar, smiddes och reparerades de verktyg, redskap, plogar och vagnar som bönderna i Hestra och Ryssby var i behov av. Även kunder i Bredared, Sandhult och Vänga anlitade Klas smidestjänster. Klas bodde i en liten stuga vid Nordhagen invid Lillesjön. Klas står i mitten på bilden, mannen till höger är troligen ”Räva-Edvin” från Sandhult. Bilden är från 30-talet.
Frans Rothin från Byttorp Västergården har kommit till Smea-Klas för att hans häst Pilon skall få nya skor.
Vintern 1940 eller 1941 rasade taket in av snömängderna. Då gjorde bönderna en insamling så att smedjan kunde utvidgas och förses med ett nytt tak. Smedjan låg där Kvibergsgatan 70 och 72 är belägna idag. Bredvid smedjans norra sida fanns på 40-50- talet en putsbruksanläggning som ägdes av byggmästare Kjell Stolt. I sanden som spilldes på ”Lellevägen” när bilarna tippade, hoppades det längdhopp och tresteg i.
43 b/ Insamling till nytt smedjetak
Avskrift i alfabetisk ordning av insamlingslistan. Originalet var så tummat och smutsigt att inte alla namn och belopp har gått att tyda. Slutsumman 253 kronor är bara resultatet av de belopp som har gått att tyda. På originalet är Johan Alfred Bramstång första namn, varför det kan antas att det är han som gått runt med listan.
43 c/ En dikt om smeden Klas Klason i Hestra
44 Hestraborg 5 (Kvibergsgatan 78)
Kvibergsgatan 78 (Hestraborg 5) uppfördes 1921 av byggmästaren Eric Öhrn till köraren John Larsson. Huset hade två lägenheter. (Uppgift 1944). Larssons dotter Maj-Britt gift med Rune Dahlkvist bodde med barnen Britt-Louise och Margrete i huset som de ägde fram till 2008.
45 Hestraborg 6 (Kvibergsgatan 80)
Kvibergsgatan 80 (Hestraborg 6) uppfördes 1926 av byggmästare Axel Karlsson. 1939 köpte kommunalarbetaren Torsten Georg Eriksson huset av fru Ester Weissner. Huset hade två lägenheter. (Uppgift 1944). Huset ägs idag av Lars Johansson född på Vinkelgatan (Numera Lövgränd 9) i Kviberg.
46 Hestraborg 7 (Kvibergsgatan 82)
Kvibergsgatan 82 (Hestraborg 7) uppfördes 1923 av ägaren kommunalarbetaren Frans Edvin Johansson. Huset hade två lägenheter. (Uppgift 1944).
47 Hestraborg 8 (Kvibergsgatan 84)
Kvibergsgatan 84 (Hestraborg 8) uppfördes 1923 av ägaren byggnadsarbetaren Rudolf Magnusson. Huset hade två lägenheter. (Uppgift 1944).
48 Hestraborg 9 (Kvibergsgatan 86)
Kvibergsgatan 86 (Hestraborg 9) uppfördes 1923 av byggmästarna Johan Klarén och Oscar Johansson till ägaren textilarbetaren Erik Rudolf Svensson. Huset innehöll en lägenhet. (Uppgift 1944).
Här går gränsen mellan Hestra och Ryssby.
49 Majdalen 1
Majdalen 1, beläget på andra sidan vägen mitt emot nuvarande Kvibergsgatan 84, uppfördes 1910 av hemmansägaren August Johansson. Huset hade två lägenheter. 1939 såldes en del av tomten till Borås stad för den nya Alingsåsvägens utläggning. 1941 ärvdes fastigheten av Augusts dotter Hedvig Johansson. (Uppgift 1944). På 50-talet bodde Ivar och Ella Nilsson i huset. De gjorde en kraftig ombyggnad av huset. Det revs xxxx .
50 Smea-Klas stuga. (Mandolingatan 43)
Klas Klasons (”Smea-Klas”) lilla stuga vid Nordhagen invid Lillesjön. Stugan hade byggts på Larssons mark av Hestra/Ryssbybönderna till bostad åt Klas. Skogsholmsförvaltaren Rudolf Gustafssons son Göran berättar ”att när hästarna på gården behövde skos fick jag skynda mig till Klas stuga för att buda om arbete. Där låg Klas på en enkel brits intill kaminen och en vedstapel. Föratt kunna hålla uppe värmen behövde han inte ens stiga upp ur bädden”. Bengt Lindvert berättar ”inför jularna fick min kusin Lars-Olof och jag i uppdrag av farmor Hulda att gå till Smea-Klas med en korg julmat, julljus och tidningen Julgåvan”. Smea-Klas föddes 1881 och avled 1954.
På bilden från 1958 Lars-Olof Lindvert och Hasse Lindwert.
Norrgaveln på Smea-Klas stuga.